Folkrörelsernas och folkbildningsarbetets historia

1200 – Under början av 1200-talet tas bibliotek i bruk i klostren i Sigtuna och
Stockholm.
1484 – Första boken trycks i Sverige
1541 – Hela bibeln utkommer på svenska
1571 – Första skolordningen föreligger
Under 1500-talets senare del börjar Runa ABC-böcker tryckas
Under 1630-talet grundas flera skolor för ”allmogens” barn, bl.a. i
Sundbyholm
1686 – Kyrkolag ålägger kyrkan att ansvara för läskunnigheten. Boksamlingar för hemlån ordnas stiftvis
1723 – Förordningen om barnundervisning införs
Under 1700-talets senare del utvecklas sockenkyrkobibliotek, bokklubbar
och ”kommersiella” lånebibliotek
1789 – Stockholms allmänna bibliotek öppnas
1830 – L.J.Hierta startar Aftonbladet
1832 – E.A.Ewerlöf utger skriften ”Om folkbildning”
1833 – De första sockenbiblioteken bildas
1836 – Peter Wieselgren bildar sin första nykterhetsförening i Vädestad i Skåne
1842 – Folkskolestadgan. Allmän och obligatorisk folkundervisning
1846 – Skråväsendet upphävs. Typografiska föreningen, Sveriges första ”fackförening” bildas
1847 – Svenska Nykterhetssällskapet har 100 000 medlemmar i 420 föreningar
1850 – Landets första liberala arbetarförening bildas i Stockholm
1851 – Arbetarföreningar startar i Malmö, Lund, Göteborg och Härnösand
1852 – Kooperativa arbetarproduktionsföreningar startar i Stockholm
1855 – Före detta statskyrkoprästen Anders Wiberg bildar en baptistförsamling i Stockholm
1856 – Evangeliska fosterlandsstiftelsen grundas
1857 – Baptistsamfundet bildas
1865 – Ståndsriksdagen avskaffas och tvåkammarriksdagen införs
1866 – Arbetarföreningar startar i Stockholm och Göteborg
1867 – Lantmannapartiet bildas i den nya tvåkammarriksdagen
1868 – Sveriges tre första folkhögskolor startar i Hvilan, Önnestad och Herrestad
1878 – Svenska kvinnoförbundet bildas. Sexårig folkskola införs.
1879 – Sundsvallsstrejken med 6000 sågverksarbetare.
Internationella Godtemplarorden, IOGT, startar i Göteborg.
Väddö folkhögskola startas.
1880 – Anton Nyström startar Stockholms arbetareinstitut – Sveriges första föreläsningsanstalt
1880 – Den första egentliga fackföreningen – Stockholms snickararbetares fackförbund bildas
1881 – August Palm agiterar för socialismen på hotell i Stockholm och Malmö
1883 – Freds- och skiljedomsföreningen bildas.
Fackföreningarnas centralkommitté bildas
1884 – Templarorden startar.
Socialdemokratiska arbetarklubben bildas i Stockholm.
Typografiska föreningen startar den första försäkringskassan.
Sveriges första KFUM-förening, kristliga Föreningen Unga Män, bildas i
Stockholm.
1885 – Svenska Typografförbundet blir landets första fackförbund.
Kristna Föreningen Unga Kvinnor, KFUK:s, centralförening i Stockholm
bildas.
Socialdemokratiska Förbundet bildas i Stockholm.
1887 – Den första rösträttsföreningen bildas
Nationalgodtemplarorden, NGTO, bildas
Werdandis småskrifter börjar utges
1889 – Socialdemokratiska Arbetarpartiet, SAP, bildas
KFUK:s riksförbund bildas.
Sällskapet Svenska Baptistmissionen startar
1890 – Liberalerna bildar Sverige allmänna rösträttsförbund.
Första maj blir arbetarrörelsens dag.
1893 – Godtemplarordens folkbildningsverksamhet och universitetens sommarkurser startar.
De första föreläsningsföreningarna bildas.
Den första Folkparken i Malmö.
Svenska idrottsförbundet bildas.
1894 – Godtemplarordens studieförbund startar.
Den första hembygdsföreningen bildas i Funäsdalen.
1895 – Lantmännen i Skaraborg bildar den första centralföreningen
1896 – Folkriksdag för allmän rösträtt. Hjalmar Branting väljs in i Riksdagen
1897 – Idrottsfrämjandet bildas
1898 – Landsorganisationen, LO, bildas
1899 – Kooperativa förbundet bildas.
Föreningen för svensk hemslöjd bildas.
1900 – Föreningen för folkbibliotek och läsestugor startas av bl.a. Knut Kjellberg och G.H. von Koch.
1901 – Centralförbundet för nykterhetsundervisning stiftas.
Västra Sveriges folkbildningsförbund i Göteborg.
1902 – Svenska Arbetsgivarföreningen, SAF, bildas.
Storstrejk för allmän rösträtt.
Oscar Olsson startar studiecirkelverksamhet inom IOGT i Lund.
Arbetarrörelsens arkiv startas.
1903 – Statens Skola för Vuxna, SSV, bildas.
Centralföreningen för populärvetenskapliga föreläsningar (Folkbildningsförbundet) bildas.
1904 – Templarordens studieverksamhet startar.
Nio idrottsförbund: fotboll, fäktning, golf, gymnastik, kanot, konståkning,
rodd, simning och skridskor.
1905 – Brunnsviks folkhögskola startas.
Folkbiblioteken får statsanslag.
NGTO:s studieverksamhet startar.
Svenska Frälsningsarmén bildas.
Folkparkernas centralorganisation.
Föreningsrättsstrid i Mackmyra.
Ellen Keys bok ”Folkbildningsarbetet” utkommer.
Svenska lantmännens riksförbund bildas.
1907 – Pingströrelsen kommer till Sverige
1908 – Vendelsbergs folkhögskola och Örebro missionsskola
1910 – Sveriges Arbetares Centralorganisation, SAC, bildas. Filadelfiaförsamlingen i Stockholm bildas.
Hagabergs folkhögskola startas.
1911 – Oscar Olsson ger ut ”Folkets Bildningsarbete”
1912 – Arbetarnas Bildningsförbund, ABF, bildas.
Stockholmsolympiaden.
Sverige scoutförbund bildas.
1913 – Bondeförbundet konstitueras. Pingströrelsen bildas.
1915 – Sverige Allmänna biblioteksförening bildas
Västerhaninge folkhögskola startas.
1916 – Birkagårdens folkhögskola startas.
1917 – Den första hyresgästföreningen i Stockholm
Sigtuna folkhögskola startas.
1918 – Allmän och lika rösträtt
1919 – Jakobsbergs folkhögskola startas.
1920 – Första socialdemokratiska regeringen bildas
1921 – Jordbrukarnas riksförbund och Bondeförbundet går samman
1922 – Nationaltemplarorden, NTO, bildas och startar ett studieförbund
1923 – Hyresgästernas Sparkasse- och Byggnadsförening, HSB, startar i Stockholm
1924 – HSB:s riksförbund bildas
1928 – Godtemplarordens studieförbund bildas.
Riksförbundet Landsbygdens Folk, RLF, bildas.
1929 – KFUK-KFUM:s studieförbund bildas.
Nya statliga regleringen för understöd av folkbildning.
LO-skolan Brunnsvik.
1930 – Svenska landsbygdens studieförbund, SLS, bildas.
Sveriges Kristliga Bildningsförbund bildas.
Unga Örnar bildas.
Arbetarnas Idrottsförening, AIF, bildas.
1932 – Folkets Husföreningarnas Riksförbund, FHR, grundas.
Kursverksamheten vid Stockholms Högskola startar.
1933 – Riksförbundet för sexuell upplysning, RFSU, skapas
1934 – Folkpartiet bildas
S:t Eriks folkhögskola startas.
1937 – Tjänstemännens Centralorganisation, TCO, bildas
Lillsveds idrottsfolkhögskola startas.
1940 – Medborgarskolan startar
1942 – Folkuniversitetet bildas
Stockholms läns Bildningsförbund bildas
Kaggeholms folkhögskola startas.
1947 – Frikyrkliga studieförbundet (FS) och Sveriges Blåbandsförenings studieförbund bildas.
Sverige Akademikers Centralorganisation, SACO, bildas.
Sveriges Kyrkliga Studieförbund (SKS) ombildas.
Konstfrämjandet bildas.
1948 – Liberala studieförbundet bildas.
Litteraturfrämjandet bildas.
1949 – Biblioteksutredningen föreslår att cirkelbiblioteken avvecklas
1952 – Tollare folkhögskola startas.
1955 – Förbundet Vi Unga bildas
1958 – Dalarö folkhögskola startas.
1959 – Studiefrämjandet bildas
1962 – Runö folkhögskola startas.
1963 – Nya regler om statsbidrag till bildningsverksamhet
1965 – Statsanslaget till studiecirkelbibliotek avvecklas
1967 – Svenska Landsbygdens Studieförbund, SLS, och Liberala Studieförbundet, Lis, går samman och bildar Studieförbundet Vuxenskolan
1970 – IOGT och NTO går samman
1971 – Svenska Lantbruksförbundet och RLF går samman i Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.
1971 – Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet, NBV, bildas av att IOGT:s och NTO:s och Blåbandsrörelsen studieförbund går samman.
1976 – Miljöförbundet bildas
1985 – Svenska Idrottsrörelsens studieförbund, SISU, bildas
1991 – Folkbildningsproposition 1990/91:82 om nytt statsbidrag till studieförbunden. I propositionen gjorde föredragande statsråd Göran Persson följande uttalande: ”Folkbildningen bör ha sin förankring i ett demokratiskt kunskapsarbete i nära relation till folkrörelser och idébärande organisationer och stå fri i förhållande till staten och starka ekonomiska intressen. ” ”Likaväl som en fri press med plats för olika röster och opinioner är nödvändig för demokratin, behövs en fri och obunden folkbildnings-verksamhet, som ger möjlighet att utveckla kunskaper och kulturell aktivitet på folklig och ideell grund. Liksom pressen har en kritisk funktion har också folkbildningen en uppgift att fungera som en kritisk och ifrågasättande motkraft.” ”De bidrag som kommuner och landsting ger till studieförbund och folkhögskolor utgör en viktig del i finansieringen av verksamheterna.” ”Jag förutsätter således att kommuner och landsting även i fortsättningen skall ta ett ansvar för finansieringen av folkbildningen.”
1994 – Det nya statsbidragssystemet införs för studieförbunden som innebär att statsbidraget delas på ett grundbidrag (70%), målgruppsbidrag (15%) och volymbidrag (15%). Istället för bidrag per studietimme införs bidrag per deltagartimme.
1997 – Kunskapslyftet introduceras som en femårig satsning av kommunerna för att minska arbetslösheten. Kommunerna upphandlar utbildning från olika utbildningsanordnare. Även folkhögskolor och studieförbund deltar i kunskapslyftet.
I folkbildningspropositionen 1997/98:115 föreslår regeringen; ”ett nytt syfte med statsbidraget till studieförbunden är att stärka och utveckla demokratin. Folkbildningens betydelse för folkrörelserna, medborgerlig bildning, personlig utveckling och engagemang i samhällsfrågor utgör en av grunderna för en levande demokrati där alla är delaktiga.” Statsrådet Carl Tham upprepar också det som Göran Persson sa 1991 och påminde därmed om kommunernas och landstingets ekonomiska ansvar för folkbildningen.
2000 – Slutbetänkande av Nationella folkhälsokommittén resulterar i Hälsa på lika villkor; Statens offentliga utredningar, SOU 2000:91. I den belyses folkbildningens och kulturens betydelse för hälsan.
Vuxenutbildningspropositionen, Vuxnas lärande och utveckling av vuxenutbildningen 2000/01:72, handlar till stor del om det kommunala vuxenutbildnings-perspektivet. Folkbildningsrådet reagerar för att folkbildningsorganisationerna skall erhålla minst lika stort statsbidrag som den övriga vuxenutbildningen.
Utbildningsdepartementet initierade den landsomfattande kampanjen kunskapsveckan för att, i varje kommun, visa upp bredden och mångfalden i den svenska vuxenutbildningen och folkbildningen. Kampanjen koncentrerades till en vårvecka, tre år i rad (t.o.m. 2002). Ett av kampanjens mål var att samverkan skulle ske lokalt mellan kommunen, folkbildningen (studieförbund, folkhögskolor och bibliotek) och de privata utbildningsanordnarna.
2001 – Ett nytt statsbidragssystem för de 11 studieförbunden och deras ca 900 lokalavdelningar införs. Det nya systemet innebär att studieförbunden skall få större möjligheter att satsa på kvalitét (och inte volymökning), att arbeta mot långsiktiga mål och eget utvecklingsarbete. Statsbidraget består nu av ett basbidrag (70%), målgruppsbidrag (18%) och utvecklingsbidrag(12%).
Studieförbundet KFUK-KFUM går upp i Sveriges Kyrkliga Studieförbund.
Det finns nu 10 studieförbund.
2002 – Studiecirkeln fyller 100 år. Folkbildningsförbundet initierar en landsomfattande kampanj för att synliggöra studieförbundens verksamheter och cirkelns betydelse för det svenska samhället. Samtliga studieförbund och deras lokalavdelningar deltar i kampanjen som sker under 8-21 april.
Sveriges Kyrkliga Studieförbund byter namn till Sensus studieförbund
2003 – Frikyrkliga Studieförbundet ändrar namn till Studieförbundet Bilda för kyrka och samhälle.
2004 – Statens utvärdering av folkbildningen, SUFO 2, kommer på våren.
TBV slås ihop med Sensus.
Det finns nu nio studieförbund.
2006 – Ny folkbildningsproposition ”Lära, växa, förändra” 2005/06:192
Syftet med statens bidrag till folkbildningen är att
• stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin,
• bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation
och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen (genom t.ex. poltiskt,
fackligt, kulturellt eller annat ideellt arbete),
• bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället,
• bidra till att bredda intresset för och delaktigheten i kulturlivet.
2007 – SISU Idrottsutbildarna får inte längre statligt stöd enligt folkbildningsförordningen och utesluts i Folkbildningsförbundet som medlem.
2008 – Ett nytt studieförbund, Ibn Rushd, har bildats och får statligt stöd.
2010 – Ett nytt studieförbund, Kulturens Bildningsverksamhet KBV, har bildats och får statligt stöd.
Det finns nu 10 studieförbund.