Samhällsstöd

Folkbildningens organisationer – studieförbund, folkhögskolor och bibliotek – är beroende av samhällsstöd av olika slag för att bedriva och utveckla sina verksamheter. Generellt stöd till folkbildningen ges från staten, landstinget och kommunerna. Utöver det ges också projektbidrag för speciella ändamål.

Dokument att ladda ner:

statsbidrag-studieforbund-2015-villkor-kriterier-fördelning
statsbidrag-folkhogskola-2015-villkor -kriterier-fördelning
Fördelningsmodell_2012

statsbidrag till studieforbunden-2015
statsbidrag till folkhögskolorna-2015

Kulturnämndens målområden och miljökrav , för landstingsstöd Stockholms läns landsting
Landstingsbidrag till studieförbunden 2011- 2012 , riksnivå
Landstingsbidrag i siffror 2010- 2012, riksnivå
Landstingsstöd till studieförbunden 2013 , studiecirkelverksamhet i Stockholms län
Landstingsstöd till studieförbunden 2013 , kulturverksamhet i Stockholms län

Kommunbidrag 2012- 2013

Kommunikationsplattform_2013-2014 , för studieförbunden
Lära-växa-förändra;sammanfattning av folkbildningspropositionen 2005/06:192

Statsbidrag till studieförbunden

Staten ger sedan länge stöd till studieförbundens verksamhet. För 2012 uppgår detta stöd till drygt 1,6 miljarder kr. Värdet av bidraget i reella tal har sjunkit med ca 10% sedan början av 90-talet men kan ändå sägas ha bibehållits väl jämfört med de kommunala bidragen till studieförbunden.

Syftet med detta stöd är att:
– Stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin.
– Bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen (genom t.ex. politiskt, fackligt, kulturellt eller annat ideellt arbete).
– Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja utbildnings- och bildningsnivån i samhället.
– Bidra till att bredda intresset för och delaktigheten i kulturlivet.

Verksamheter som syftar till att utjämna utbildningsklyftor och höja utbildningsnivån i samhället skall prioriteras liksom verksamhet som riktar sig till utbildningsmässigt, socialt och kulturellt missgynnade personer. Personer med utländsk bakgrund, deltagare med funktionshinder och arbetslösa utgör särskilt viktiga målgrupper för statens stöd.

Folkbildningsrådet (FBR) som inrättades 1 juli 1991, har till uppgift att fördela statsbidraget samt att kontinuerligt följa upp och utvärdera verksamheten. Detta görs bl.a. med hjälp av de statistikundersökningar som SCB har i uppdrag att göra åt Folkbildningsrådet.
Statsbidraget till studieförbunden fördelas enligt Förordningen för statsbidrag till folkbildningen.

Statsbidrag till folkhögskolorna

Till skillnad från andra skolformer är folkhögskolan inte bunden till centralt fastställda läroplaner. Varje folkhögskola bestämmer själv sin verksamhet med hänsyn till skolans ideologiska och kunskapsmässiga inriktning. Deras roll är att vara folkbildnings- och vuxenutbildare med uppgift att också genomföra folkrörelseinriktade och kulturinriktade utbildningar.

Verksamheter som syftar till att utjämna utbildningsklyftor och höja utbildningsnivån i samhället skall prioriteras liksom verksamhet som riktar sig till utbildningsmässigt, socialt och kulturellt missgynnade personer. Personer med utländsk bakgrund, deltagare med funktionshinder och arbetslösa utgör särskilt viktiga målgrupper för statens stöd (SFS 1998:973). Folkhögskolorna får statsbidrag för sin verksamhet.

Folkbildningsrådet (FBR) som inrättades 1 juli 1991, har till uppgift att fördela statsbidraget samt att kontinuerligt följa upp och utvärdera verksamheten. Detta görs bl.a. med hjälp av de statistikundersökningar som SCB har i uppdrag att göra åt Folkbildningsrådet.
Varje folkhögskola skall, enligt Förordningen om statsbidrag till folkbildningen, anordna allmänna kurser som årligen omfattar minst 15 procent av verksamheten. Dessa kurser kännetecknas av ett brett ämnesval.

Folkhögskolorna erbjuder också, inom ramen för statsbidragen, särskilda kurser där en större del av studietiden ägnas åt det ämnesområde man valt. En del av dessa kurser är yrkesinriktade. De allmänna och särskilda kurserna har en längd om minst 15 kursdagar. Folkhögskolan anordnar även korta kurser om 1-14 kursdagar.

Det finns 150 folkhögskolor i Sverige, 107 av dessa är knutna till olika folkrörelser, ideella organisationer, stiftelser och föreningar. 43 folkhögskolor drivs av landsting och regioner. Skolans huvudman präglar vilka teman och projekt som skolan lägger tyngdpunkten på. Folkhögskolan kan ge grundskolekompetens och gymnasiekompetens. Dessutom kan folkhögskolan ge allmän behörighet för högre studier. Man kan också få särskild behörighet för studier i enskilda ämnen på högskolan. Folkhögskolans utbildning bedrivs i flera olika former (kurstyper).

Landstingsbidrag till studieförbunden

Landstingen/regionerna i Sverige bidrog 2011 med 289,8 mkr till studieförbunden. Av dessa var 265,9 mkr generella bidrag, 9,2 mkr var till länsbildningsförbunden och 14,7 mkr riktade bidrag. För 2012 budgeterades 291,3 mkr, vilket är en ökning med 1,5 mkr jämfört med 2011.

Landstingens/regionernas bidrag till studieförbunden och länsbildningsförbunden har minskat från 323,1 mkr 1992 till 275,1 mkr 2011, vilket är en minskning med 15 procent.

Landstingens/regionernas bidrag i förhållande till statens bidrag blir allt lägre. År 1992 motsvarade landstingens/regionernas bidrag cirka 27 procent av statens bidrag till studieförbunden. År 2011 var motsvarande siffra 17 procent.

Stockholms läns landsting stöder via sin kulturbudget länets studieförbund med drygt 34 milj kronor för 2012. Detta motsvarar ca 17 kr per invånare i regionen. Bidraget skall främst användas för utbildning av cirkelledare och förtroendevalda samt till utvecklingsarbete.

Landstingsbidrag till folkhögskolorna

Landstingens/regionernas totala bidrag till fokhögskolorna 2012 var 650,2 mkr vilket är en ökning med 9,7 mkr jämfört med föregående år.

Bidraget har från 2001 till 2012 ökat från 533,9 mkr till 650,2 mkr eller med 22 procent.
Bidragets andel av statens bidrag har de senaste åren varit oförändrat 40 procent.

Stockholms läns landsting stöder de 27 folkhögskolornas verksamhet. Folkhögskolorna stöds via ett bidrag per genomförd deltagarvecka. För 2012 är 42,3 miljoner kronor avsatta för länets folkhögskolor.

Kommunbidrag till studieförbunden

Kommunbidragen till studieförbunden är viktiga för att kunna upprätthålla en god service till och närhet till kommuninnevånarna. Ett kommunalt stöd är oftast en förutsättning för studieförbunden lokalt att kunna ha en bemannad expedition.

Kommunernas bidrag till studieförbunden 2011 var 348.3 miljoner kronor ( mkr), vilket är en minskning med 4,4 mkr jämfört med föregående år. Av dessa är 335,8 mkr generella bidrag och 12,5 mkr riktade bidrag. För 2012 har 345,3 mkr budgeterats, vilket är en minskning med 3 mkr jämfört med 2011.
Kommunernas generella stöd till studieförbunden har  nästan halverats från 543,5 mkr 1992  till 335,8 mkr 2011. Per invånare har de kommunala bidragen minskat från 77,16 kr till 35,88 kr. Högst anslag per invånare har Eskilstuna (108,10 kr/inv) följt av Malå (92,88 kr/inv)  och Åsele (83,14 kr/inv).

Kommunbidragens storlek i förhållande till statens bidrag blir allt lägre. År 1992 motsvarade kommunbidraget 55 procent av statens bidrag till studieförbunden. År 2011 var motsvarande relation 20 procent.
På Folkbildningsrådets hemsida finns tabeller med uppgifter om kommunerna länsvis.
www.folkbildning.se

I Stockholms län uppgår kommunbidragen till 20,16 kr/invånare för 2012. Av länets 26 kommuner ger 9 kommuner mer än läns-snittet/invånare, 8 kommuner ger mindre och 9 kommuner har inget stöd alls till studieförbunden.